Tango on the street of LaBoka

Nödvändiga inre förändringar för ökad självständighet

Det finns en fara att man kräver ett nytt arbetssätt utan att inse hur stor förändringen för den enskilde medarbetaren kan vara och utan att förstå den nödvändiga inre förändringsprocess som är förutsättningen för att individen skall kunna leva upp till ökade krav på självständighet. En sådan omedvetenhet om kopplingen mellan individens inre förutsättningar de krav som ställs på honom/henne är en riskfaktor både för individen och för organisationen. Individen kan inte nå upp till sin fulla kapacitet och kan även drabbas av somatiska och psykiska problem, för att inte tala om att utvecklingen hindras. Organisationen i sin tur lider av medarbetare som inte fungerar väl och får inte ut önskad effekt av sin verksamhet, omorganisationer misslyckas etc.

 

(Källa: Jagutveckling och arbetsorganisationen, Susanna Göransson, 2007)

 

Kunskap om jagutveckling för att matcha organisationen

Med bättre förståelse hur jagutvecklingen tar sig uttryck hos anställda i våra organisationer skulle man kunna ta tillvara den individuella kompetensen på ett mer optimalt sätt så att medarbetaren kan fungera bättre och även kan utvecklas vidare. Man skulle även kunna ersätta ett skuldbeläggande av medarbetare som inte klarar av sin uppgift med att aktivt anpassa uppgifterna med hänsyn till individuella förmågor. Man får också en förståelse för att den kompetens organisationen efterfrågar hos medarbetarna bör ha en matchning i de arbetsförhållanden och den företagskultur som organisationen erbjuder medarbetare, dels för att attrahera och behålla de ”rätta” medarbetarna, dels för att utveckla dessa inom ramen för sitt arbete.

(Källa: Jagutveckling och arbetsorganisationen, Susanna Göransson, 2007) 

 

Arbetets nya former – Sverige går före

Dessa arbeten präglas av att de utförs vid alla möjliga tidpunkter, inte är låsta till en viss plats, en frånvaro av en detaljerad arbetsordning som manualer, givna arbetsuppgifter, preciserade resultat eller fastställda mål. Det finns alltså ingen direkt vägledning kring vad eller hur något ska göras. Titlar eller befattningar har också mindre betydelse och ibland finns inte ens en tydlig chef (Shamir, 1998). Frånvaron av så kallade systemproducerande aktiviteter som regelbundet deltagande i protokollförda möten och kommittéer, författande och läsande av mer eller mindre regelbundna skrivelser eller regelbundna kafferaster. Dessa arbeten präglas mer av målmedvetenhet med ständiga krav på initiativ och ett ökat krav på ansvar. Man ska initiera, planera, strukturera och disciplinera arbetet själv. Med frånvaron av ett yttre regelverk ökar kraven på självpåtagen reglering (Allvin et al., 1998). Detta betyder dock inte att individen är fri att göra som hon vill utan hennes situation kan mer beskrivas som frikopplad.

 

Att Sverige har en relativt stor utbredning av denna typ av yrken visar undersökningen ”Third European Survey on Working Conditions” publicerad av ”the European Agency for Safety and Health at Work” (Huzzard, 2003 sid. 62). Av 15 EU länder hade Sverige högst andel (79 %) som är beroende av direkt krav från andra människor såsom kunder (istället för ledningen). Sverige hade också den lägsta (12 %) andelen arbetare vars arbetstakt var beroende av automatiserade maskiner, alltså bestämt av ledningen. Sverige har alltså en stor del yrken som kan beskrivas som autonoma. (Huzzard, 2003)

 

Källa: Det moderna arbetslivets krav ur ett vuxenutvecklingspsykologiskt perpsektiv, Håkan Andersson, Sthlm Universitet 2006

Empower or consuming human resources

However, it is an oversimplification to equate intensive work systems with Taylorism and sustainable work systems with departures from Taylorism to what have often been coined in the literature as ‘post-bureaucratic organisations’. Recent international statistics on stress, burnout and healthy work organisations suggest that many ‘newer’ organisations are consuming rather than regenerating their human resources.

 

Källa: Huzzard, T. (2003) The convergence of the quality of working life and competitiveness – A current Swedish literature review (Arbetsliv i omvandling 2003:9) Stockholm: Arbetslivsinstitutet

Kvinnornas karriärmönster rimmar bättre med de nya spelreglerna på arbetsmarknaden

Står kvinnorna för framtidens karriärmodell? Ja, menar forskare vid Simmons School of Management i Boston. I en artikel i senaste numret av Journal of Career Development konstaterar de att den linjära ”manliga” karriärmodellen kan vara på väg ut. I takt med att dagens organisationer behöver vara mer flexibla och lättrörliga kan de inte erbjuda livslånga karriärer och anställningstrygghet som förr. De karriärmönster som många kvinnor haft och som bl a bestått av karriäravbrott i samband med barnledighet, deltidsarbete och projektbaserade anställningar representerar en mer dynamisk karriärmodell som rimmar bättre med de nya spelreglerna på arbetsmarknaden. Mary Shapiro som leder forskningen menar att den grundläggande framgångsfaktorn kommer att vara att se sig själv och sin kompetens som ett ”eget företag”.

 

Källa: Personal & ledarskap nr 6 2008

80-talister vill ha kul på jobbet

Ett roligt jobb och trevliga arbetskamrater är nog bra, men inget slår en hög lön. Det tycker svenskar mellan 15 och 29 år.

 

Proffice och undersökningsföretaget Cint har tagit reda på vad unga tycker är det viktigaste inom arbetslivet. 1200 personer i åldern 15-29 år svarade på en webbenkät i maj. Undersökningen visar att lönen har kvar sin lockelse. 58 procent tycker att lönen är viktig i valet av jobb. Näst viktigast är att det är ”ett kul jobb” (48 % kryssade för detta). Annat som är betydelsefullt är arbetskamraterna (37 %), att arbetsplatsen är trivsam (34 %) och att det finns möjligheter att lära  och utvecjlas (32 %).

Få bryr sig om chefen när det är dags att byta jobb. Endast 6 % tycker att det är viktigt med en bra chef.

En annan fråga i enkäten var: ”Vad är det viktigaste hos en arbetsgivare?” Då hamnade inte längre lönen i topp. 34 % av de tillfrågade tycker att utvecklingsmöjligheternna är viktigast hos en arbetsgivare. På andra plats kommer att företaget har ”sunda värderingar” (27 %). Som nummer tre kommer en  ”positiv företagskultur” och först på fjärde plats kommer ”bra lön”.

 

Källa: DN 080822

Chefen avgör trivseln

Bra chefer är viktigare än höga löner och trevliga arbetskamrater, medan dåliga chefer kan få många att vilja byta jobb. Sämst betyg får chefer inom skola och omsorg, bäst betyg får chefer i ekonomi- och finanssektorn.

 

Glöm hög lön och trevliga jobbarkompisar för att få folk att trivas på arbetsplatsen. Nyckeln till en attraktiv arbetsplats är en bra chef, goda karriärmöjligheter och stimulerande arbete. Det visar den senaste Work Lifeundersökningen från bemanningsföretaget Manpower, där drygt 9400 svenskar fått tycka till om arbetslivet.

Det som gör att man trivs med arbetsplatsen och vill stanna kvar är förtroendet för chefen, men också goda karriärmöjligheter och stimulerande arbete, att kunna påverka sin arbetssituation och att få det stöd man behöver. Det som är mindre viktigt för viljan att stanna kvar på företaget är bland annat hög lön, trevliga arbetskamrater, hög anställningstrygghet, självständigt arbete och lång semester, visar Manpowers undersökning.

- Resultatet är inte så förvånande, men det visar ännu en gång hur viktigt ledarskapet är för stämningen på arbetsplatsen, säger Anki Ljung, hr-direktör på Manpower. /…/ Anki Ljung framhåller att arbetsgivarvarumärket (employer branding) blivit allt viktigare för att attrahera och behålla personal. /…/ Drygt hälften i undersökningen svarar att de har en bra chef. De yngre i undersökningen är mer nöjda med sina chefer än de äldre.

- Många ledare fokuserar så mycket på de yngre att de glömmer den personal som varit med några år, fortsätter Anki Ljung.

 

(Källa: SvD 080731)

Drömmen: att vara “übermänniska”

Vill du imponera på omgivningen ska du vara allmänbildad, duktig på arbetet, en engagerad förälder och ha ett stabilt äktenskap.

 

 

- Drömmen är att vara en “übermänniska” som lyckas på alla livets områden, säger Marie Söderqvist Tralau, på kommunikationsbyrån United Minds.
För andra året har United Minds undersökt vad som ger status i Sverige, USA och Ryssland. Cirka 1.000 personer i varje land har svarat på en internetenkät via konsumentwebbplatsen Cint, som samlat in materialet. Svenskarna sticker ut på flera sätt gentemot ryssarna och amerikanerna. I Sverige ger allmänbildning högst status. I Ryssland hamnar allmänbildning på fjärde plats som statusmarkör, i USA på femte plats.
- Svenskar är uppenbart ett folk som imponeras när man vinner TP (Trivial Pursuit), säger Marie Söderqvist Tralau.
Folklivsforskaren Åke Daun förklarar svenskarnas vördnad för allmänbildning med den långa folkbildningstraditionen.
- Folkhögskolorna och studiecirklarna som finns i Sverige är ganska unika. I USA är det väldigt lite bokläsande i de breda lagren. Ryssland är ett gammalt kulturland men med den nya kapitalismen har det blivit allt viktigare att tjäna pengar, säger han. Sverige skiljer även ut sig genom att många av de tillfrågade anser att det ger status att kunna bestämma över sin arbetstid och att kunna vara ledig under en längre sammanhängande period.
- Svenskarna älskar ledigheter, när det upptäcks “klämdagar” blir det stor uppmärksamhet och vi har lång semester jämfört med USA och Ryssland, säger Åke Daun.

 

 

Även om ledigheterna är uppskattade i Sverige så ogillar inte svenskarna att arbeta.
- Svenskarna tilltalas av arbetsplatsens gemenskap. Och man önskar flexibilitet, man vill inte styras i detalj, säger Åke Daun.
Marie Söderqvist Tralau anser att svenskarnas höga skattning av ledigheter och självständighet på jobbet beror på att landet är det mest “postmoderna” av de tre.
- I Ryssland är det pengar och prylar som gäller. Det är mindre av det i Sverige. USA hamnar någonstans mitt emellan, säger hon.

Marie Söderqvist Tralau menar att det har skett en förändring i Sverige där pengar inte längre är så viktigt som statusmarkör.
- Det var lättare förr. Då kunde man uppnå status med prylar. Nu är det mer svårfångade saker som att man ska vara en supermänniska på jobbet och i hemmet och familjen, säger hon.
Att bry sig om miljön ger mer status i Sverige än i USA och Ryssland. Att köpa ekologiska varor är på 30:e plats på den svenska statuslistan, mot 70:e plats i Ryssland och 79:e i USA.
- Det räcker inte med att köpa en jättevräkig BMW. Köper man en ny dyr miljöbil i stället visar man att man både har pengar och koll på läget, säger Marie Söderqvist Tralau.

 

 

(Källa: DN 071210)